En av våra fastighetsägare upptänkte nyligen misstänkta spår i snön utanför sin garage-plats i kv. Getväpplingen. Kan det vara möjligen en råtta som bor in sig? Påpassligt fotograferades spåren. Var det en råtta? en mus? en ekorre eller någonting annat? Under den tid som förflutit har det kommit en hel del nysnö. Vi har inte kunnat se några ytterligare spår på den aktuella platsen Vi får fortsätta att vara uppmärksamma. Hur som helst finns det anledning att vara vaksam. Här finns en sammanställning i huvudsak upprättad med tanke på alla som har platser i garagelängorna på Blåarvsgränd dvs boende i kvarteret Getväpplingen.
1 Vaksamhet
Det anledning att vara vaksam och uppmärksamma eventuell förekomst av skadedjur.
Ovanfinns fotavtryck av husmus, skogsmus och råtta. Råttans fotavtryck som är cirka 15 mm från tå till häl. Råttan är tyngre och lämnar vanligtvis tydligare avtryck än husmöss och skogsmöss. Ett kanske lättare sätt att känna igen råtta är på deras spillning:
Råttspillningen är cirka 18 mm medan spillning från skogsmus är cirka 10 mm. Råttors gnagmärken är ungefär dubbelt så stora som mössens. Tanduppsättningen är likadan men råttans bett ger märken som är ca. 3 mm breda. Detta att jämföra med mössens tandrad som är betydligt mindre och ger gnagmärken med en bredd om 1,5 mm.
2 Råttors beteende
Råttor är “smartare” eller iallafall mer försiktiga än möss. Det gör att de är svårare att få att gå i fällor och de är mer skeptiska till nyintroducerade födokällor (lockbete eller råttgift) mm.
Det gäller att placera lockbete och fällor mellan där råttorna bor och där de hittar sin mat. Men inte där de redan hittar sin mat, risken är annars att de ignorerar lockbetet till förmån för den födokälla som de redan är komfortabla med. Sedan ska man vara beredd på att det tar tid innan speciellt råttor börjar gå i fällorna, ofta 2-4 veckor. Det finns numera elektroniska fällor som skickar en signal till mobiltelefonen för cirka 1 000 kr.
3 Hinder mot skadedjuren
Möss kan ta sig in i springor om 5-7 mm, medan råttor behöver det dubbla, 1,5-2 cm. Det innebär att om det är möss du har problem med så måste du hitta även de minsta ingångarna och täta dessa. Till exempel kan du använda gnagarskyddsnät för att täta mot både råttor och möss eller gnagarstopp stålull (vissa andra typer av tätning kan råttor gnaga sig igenom). Mot möss finns det praktiska färdiga tätningsmedel som bibehåller en mjuk insida vilket gör att möss inte vill gnaga sig igenom.
Råttor rör sig över stora ytor och är duktiga på att navigera i komplexa miljöer; de använder ofta väggar och avloppssystem för att förflytta sig mellan våningar och byggnader, kan klättra, simma och klämma sig igenom små öppningar (se ovan) vilket gör dem svåra att stoppa och de söker sig till platser med mycket mat som städer, parker och sopor. Det gäller därför att se till att de inte kommer åt fågelmat som läggs ut.
4 Skadedjursinspektörens rapport
Vid kontakt med en skadedjursinspektör som varit här på plats kunde konstateras att garageportarna inte håller tätt ner mot marken som resulterar i att råttor och möss kan ta sig in i garageslängorna. Eftersom råttorna behöver endast ett par centimeter skulle innebära mycket omfattande insatser till höga kostnader att få våra garagebyggnader tillräckligt täta utifrån hur de är byggda. Det är t.ex. en vansklig uppgift att få en hel länga med 14 portar helt och hållet tätslutande. Därför är det nog mer verkningsfullt med ett antal förebyggande insatser.
Den andra rekommendation från inspektören blev någon slags bekämpning för att slå ut råttorna. Eftersom vi inte har någon riktig bild av angående omfattning eller om de över huvud taget finns några för närvarande vid garagen finns det heller inte underlag för några massiva bekämpningsinsatser.
5 Krypgrundsinspektion
Om skadedjur finns är det troligt att de rör sig över ett större område. Styrelsen har i höstas överenskommit med Rörmannen i Bromma AB att de under våren 2026 genomföra undersökning av våra krypgrunder. Då kontrolleras läckage och kondition på värmerör, spillvatten och dagvatten kondition på ventiler till värme och vatten, fukt i husgrunder och kondition på kulvertar in till radhuslängor samt eventuell förekomst av skadedjur.
Vid den förra krypgrundsundersökningen år 2021 visade det sig finnas spår av råttor i några fastigheter på Renfanegränd. De berörda fastighetsägarna informerades och kontaktade i sin tur Anticimex för åtgärd. Vid den kommande krypgrundsundersökningen kan vi få en bättre bild huruvida det förekommer råttor i området som helhet eller ej.
Styrelsen har försäkrat sig om att avfallskassunerna för matåtervinning är helt täta och att djur inte alls kan komma år innehållet.
6 Försäkringsfrågor gällande skadedjur
Fastigheterna i samfälligheten omfattas av försäkring mot skadedjur genom hemförsäkringen. Det har dock nu visat sig att föreningens försäkring som omfattar garagelängorna inte tycks täcka angrepp av skadedjur. Om en gemensam bekämpningsinsats visar sig erfordras får den därför bekostas ur samfällighetens gemensamma kassa. En av styrelsens ledamöter arbetar för närvarande med en genomgång av de försäkringsfrågor som avser samfälligheten.
7 Att verka förebyggande mot råttor
För att motverka att råttor bor in sig i våra garage är det angeläget att där endast, som avsett är, förvaras fordon. Inte tyg eller annat material som de kan bygga bon av och givetvis inte sådant som kan tjäna som föda för skadedjuren.
Rapportera eventuella observationer av råttor eller möss till styrelsen@jordvapplingen.se. Om det skulle visa sig finnas råttor eller andra skadedjur kan det bli nödvändigt att många här engagerar sig.
